OM ATT GÖRA NYA LÄSKIGA SAKER
För ett par veckor sedan fick jag reda på att jag gått vidare i en antagningsprocess för en utbildning jag vill gå i höst. Jag hade precis kommit hem från en veckas semester och hade bara en eftermiddag på mig att förbereda mig inför det praktiska provet som skulle göras i Stockholm dagen därpå. Jag var nervös så in i bomben och hade varit sjukt nere dagarna innan pga att jag inte visste vad som väntade, och på grund av det så kände jag att jag inte kunde förbereda mig tillräckligt. Allt nytt och okänt är ju läskigt, men jag var tvungen att bita ihop och bara genomföra det här. Jag tog tåget till Stockholm tidigt på fredagen, och kl. 13.00 skulle provet börja. Väl framme så var det självklart inte lika läskigt som jag hade föreställt mig och jag genomförde ett muntligt och skriftligt prov. Min prestation till en början kändes helt okej, tills jag började fundera, klura, vrida och vända på allt. "Jag skulle ju ha sagt så här, varför sa jag det där, hur uppfattades det här?" osv. Samma sekund som jag gick ut ur skolans dörrar så kändes det som att luften gick ur mig. Kroppen hade liksom varit på helspänn hela dagen och uppe i varv, nervositeten hade helt tagit över min kropp och jag minns knappt vad jag hade berättat. Det kändes inte alls bra längre. Det är så lätt att vara självkritisk, och istället för att vara nöjd över att jag genomfört detta så var jag arg och besviken på mig själv. Jag var fast besluten över att nä nu är det här kört och att alla andra som var där säkert var tio gånger bättre än mig och dessutom inte ett dugg nervösa. 

Ni vet när man vill något så jävla mycket och känner att en inte lyckas få fram allt en vill, och man är inte 100 % nöjd med sin instats, ja då rasar ju hela världen för en. Jag grät och ältade i ett par timmar efteråt i ren frustration över att jag inte längre kunde påverka ett beslut som nu låg i någon annans händer.

Dagen där på hade allt detta landat och jag började istället inse att jag faktiskt gjort vad jag kunnat utifrån de förutsättningar jag hade. Trots att allt kändes så inihelvetesjävlaläskigt, så genomförde jag det. Jag åkte till Stockholm, gjorde prov, stod och pratade inför främmande människor och jag gjorde ju faktiskt allt jag kunde där och då. Jag känner mig stolt över att jag VÅGADE. Jag tog iallafall ett steg, jag står inte kvar på noll. Jag gjorde något för att förändra. Det är så jävla viktigt att vara snäll mot sig själv i såna lägen. Och även om jag inte är supernöjd över min insats och känner att jag har så mycket mer att ge, så har jag ändå lärt mig något. Nu i veckan får jag reda på om jag kommit in på utbildningen eller inte och hur det än går så känner jag mig ändå stolt som vågade. Jag hoppas att jag kommer in, verkligen. Men chanserna är 50/50, och skulle det vara så att jag inte kommer in så kan jag alltid söka igen, och igen, och igen, tills dess att jag kommer in. Det är inte kört för all framtid. Jag menar, man lär sig alltid något på vägen hur det än går, som får en att växa lite och bli lite bättre till nästa gång. Om man bara vågar så kommer man tillslut att lyckas, det tror jag stenhårt på.

Vad är det egentligen som gör att människor lyckas? Jag har funderat lite på det så här kommer några tankar kring det. Jag hoppas att det kan peppa och få andra att inspireras till att också våga göra nya läskiga saker, samt att fortsätta kämpa och att aldrig ge upp sina drömmar. 


1. Bara börja - exakt så enkelt är det. Börja någonstans. Gå inte och vänta på att det rätta "läget" ska komma, eller när det känns "rätt".Börja bara. Börja någonstans, för då har du något att bygga vidare på sen. Det behöver inte gå så snabbt, vara en sjukt avancerad plan eller vara perfekt redan från start. Men har du iallafall börjat så har du tagit ett stort steg på vägen. Hellre att starta och ta ett steg fram, än att inte starta alls och stå kvar på 0. 


2. Gör saker - Du behöver inte ta superstora steg, men bara du aktivt gör något för att ta dig framåt. Trots att det kanske är första gången, är superläskigt och du egentligen bara känner att "fan jag skiter i det här", så försök ändå. Du är rädd, du får vara rädd, men ta makten över rädslan, knyt näven och få saker gjorda. Hur det än går, så kommer det efteråt kännas så jävla bra för att du vågade, och det är få saker som kan slå den känslan. 9 gånger av 10 så var det sällan så läskigt som du föreställde dig. 



3. Ta lärdom av dina misstag - när något inte går som du vill,försök att se det som en lärdom istället för ett misslyckande. De mest framgångsrika människorna i världen är de som har misslyckats flest gånger. De som har gjort dem framgångsrika är att de har lärt sig vad det ska göra bättre till nästa gång och aldrig slutat försöka göra bättre. Våga misslyckas och lär dig av dina misstag.


4. Släpp det - ibland måste man sluta älta och bara släppa saker och gå vidare. Var stolt över att du försökte och gjorde allt i din makt för att försöka lyckas där och då. Men när det inte gick som du ville är det okej att bli besviken och bryta ihop, men älta inte för länge. Ibland kommer man till en punkt då man bara måste släppa det och gå vidare. 
 


5. Kom ihåg varför du startade - När det känns jobbigt, du tvivlar, eller börjar tappa hoppet, påminn dig om varför du startade. Anlednigen till att du började din resa är förmodligen en tillräckligt stark drivkraft för att ta dig igenom svackan du är nere i. Du har din passion, din vision och ditt mål. Det gäller bara att fortsätt kämpa och inte ge upp.


6. Lita och tro på dig själv - du kan ju det här. 
 
 
ISA

hur peppande!? superinlägg! "bara börja", tror det är viktigt att komma ihåg. Göra NÅGOT liksom. KRAM!

Svar: men tack söta du!! ja men precis, bara börja någonstans så är man på gång iallafall! Kram på dig! :)
Isabelle Burlin

lito

Jag tror starkt på dig! Du är bäst, ge aldrig upp!❤

Svar: lav jooo <3
Isabelle Burlin

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress

Veckans like